18 oktober 2008

jag och mamma var på bio igår, vi såg den nya svenska filmen; rallybrudar. den var småmysig, lite komisk och precis så förutsägbar som en svensk film är nowadays.

nu till saken.
varför (varför, varför, varför) ska det alltid vara någon som pratar högt under filmen? de visar sig oftast i grupp om fyra, och de stökar in i salongen med popcorn och kittet. man ser direkt vilka som kommer sköta snackat i mörkret. ofta ringer deras telefoner också, men icke polyfoniska ringsignaler, alltså modell äldre ericsson på mobilen. men, folket, dom har en mobil. ibland tror jag dom ringer varandra, bara för att visa att dom äger en telefon. för dom lever fortfarande i tron om att om man har en "liten" yuppinalle så är man hipp.
igår hamnade jag precis brevid ett sånt här gäng. ett gäng som högt kommenterade, skrattade och puffade på varandra "wow, såg du?".
men det värsta var nog ändå fjortonårshånglarna. dom slafsar och tafsar där i mörkret.
jag skulle vilja införa hångelförbud på alla biografer, det är ju bara pinsamt. get a room or get out. det är äckligt.
jag vill avskaffa all typ av biohångel. räcker det inte att hålla varandra i handen då?

annars hade jag och mamma en bra kväll. vi var ute och käkade och så bion då. jag åt ben&jerry´s direkt ur burken (kan man äta dom på annat sätt) och hon det obligatoriska smågodiset.
perfekt fredag.
nu till jobbet..

2 kommentarer:

Anonym sa...

du har precis skrivit ner allting jag tänker på när jag går ifrån en biosalong! ses vi i dimman?!:)

fröken svår sa...

OM vi gör. grad som avtalat.. :)